Mitt nya "syskon" är mer vild än tam alltså. För det första - hon är inte rädd för något. Igår var Mollie och Ella här (cavalierer) och gissa vem som rusade fram direkt och kaxade sig? Katter ska vara rädda för hundar... typ. DOM var rädda för henne! Men sen busade hon och Ella, så då slapp jag henne ett tag ;)
Hon vill busa heela tiden, och det är väl rätt kul ibland måste jag erkänna. Men till slut tröttnar man. Och hon vet nog inte hur man fäller in klorna heller...
Hon är bäst när hon sover! :) Vi har i alla fall en sak gemensamt - paddstilen! ;)